Bikten kallas ibland för botens eller försoningens sakrament.
Det är viktigt att tänka på att bikten mest handlar om att
människan ska bli botad och mindre om att hon ska "böta",
"betala tillbaka" för sin synd. Människan ska bli botad i
betydelsen att relationen
mellan Gud och människan ska återupprättas. Det innebär också
att synd handlar om just den här förlorade kontakten mellan Gud
och människa, avvikelsen från Guds plan dvs "att missa målet".
Handlingar vi utför kan göra att vi tappar kontakten
med Gud. Bikten hjälper oss att hitta tillbaka.
Bikten är en enskild andakt tillsammans med en präst. Det går till
så att den som vill bikta sig kontaktar en präst. Det är viktigt
att komma ihåg att prästen har ovillkorlig tystnadsplikt för allt
som sägs vid bikt eller vid självavårdande samtal. Bikten kan börja
med ett samtal, då kan den biktande få råd och uppmuntran av prästen.
Huvudpunkterna i bikten är sedan den biktandes
syndabekännelse och prästens tillsägande av förlåtelse på Kristi
uppdrag. Förlåtelsen från Gud är villkorslös, inget krävs för att
vi ska få ta emot förlåtelsen. Men ska förlåtelsen fylla någon
funktion för oss som människor måste vi försöka se och bryta med
det som
skiljer oss från Gud, det som gör att vår relation med Gud skadas.
Hämtat ur "Handbok i Liturgik" av Karl-Gunnar Ellverson